Vad härligt det är att vi har ställt tillbaka klockan! Tänk så mycket jag hinner få gjort om dagarna nu när jag och Vilja går upp ur sängen redan 06.00 istället för 07.00. Dessutom så har Vilja börjat äta mer mat nu när hon kryper runt här hemma för fullt, i och med det så sover hon mer om dagarna igen så nu hinner jag med dubbelt så mycket som innan. Härligt med vintertid!
I helgen var Viljas morfar och Maiken här och passade Vilja, medan jag och Lars befann oss ute i skogen och jagade älg. Visst kan det vara spännande att sitta på pass, men just denna helg blev det lite väl spännande. Hörde hur Tyko drev något, som vi alla förmodade var älg, han drev ca 50 respektive 150 meter från två passkyttar, men när han drivit djuret två varv runt Svartåsen kom misstanken att det nog inte var en älg han drev, så efter drevet gick ena passkytten och skulle titta på spåret och det var minsann ingen älg som Tyko drivit. Det var en björn! Alltså fattar ni? Jag är livrädd för björnar och har under hela älgjaktveckan suttit och funderat igenom vad jag skulle göra om det kom en björn och nu så visade det sig att vi hade en björn på området. Jag var snabb med att önska mig ett tornpass för söndagens jakt. Vad drog jag då för lott på söndagen? Just det passet som jag så innerligt hade önskat mig, jag fick näst längst att gå och hade lite problem med att hitta tornet, men vad gör det när jag satt som en kung. Behöver jag tillägga att Lars var super nöjd över att hans lilla Tyko hade drivit björn?
Vilja med sin badfisk i hallen.
Övar på att krypa, men nu behöver det inte gå något fortare framåt i alla fall.
Under bordet sitter Vilja ofta, det bästa hon vet är att stå på knä under och ha järnstången i munnen, den är förmodligen väldigt god. Har dock problem att fånga just det på bild.
Lite lugn och ro så här på morgonkvisten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar