onsdag 10 november 2010

En positiv dag, med negativ kritik

Ibland funderar jag vart denna värld är på väg. Framför allt förskolor och skolor arbetar mycket med genus, för att alla barn ska få samma förutsättningar oavsett kön och utifrån deras intressen. Tyvärr så misstänker jag att det kommer att ta lång tid innan vi accepterar att könsrollerna suddas ut. Några exempel på detta är:

När jag och Lars var på ultraljud och fick reda på att det förmodligen inte var en pojke utan en flicka, då var barnmorskans kommentar: Då kan ni köpa rosa i alla fall då.
I min vildaste fantasi har jag hela tiden vart övertygad att vi vuxna sorterar in barnen i de olika könsrollerna när barnet är fött, men här visar barnmorskan på att många gånger så är vi vuxna så låsta i vårt tänkande att bara för att det är en flicka så kommer hon att gilla rosa.

Om du går in på en webbplats som säljer kläder, så måste du välja om det är till en pojke eller flicka, detta gäller redan från stl. 50.
Detta finner jag skrämmande då jag skulle vilja välja kläder som jag tycker är fina och inte utifrån vilket kön barnet har. Jag är inte så förtjust i Hallo Kitty, men de allra flesta flickkläder, i synnerhet på H&M, är rosa och har ett Hallo Kitty märke på sig. Detta är skrämmande, sedan säger föräldrar att deras flickor tycker om rosa och Hallo Kitty, men det är inte så märkligt för redan vid ca 3 års ålder är de hjärntvättade med rosa och just Hallo Kitty, för de är det enda utbudet som verkar finnas på flickavdelningarna.

Liksom klädbutiken så kör leksaksaffärerna med samma koncept, mycket rosa och mycket gulliga leksaker till flickorna och mer svarta, blåa och gröna leksaker till pojkarna helst så ska dessa leksaker gå fort.
Samma sak gäller här, bara för att du är flicka behöver du inte gilla rosa. Det finns många flickor som gillar att leka med bilar, dessutom finns det många pojkar som gillar att leka med dockor. I leksakskatalogerna visas det tydligt upp skillnaden på flickor och pojkars lek, för den skiljer sig avsevärt åt, i alla fall i kataloger. Undra om det kan vara så att en del av detta beror på media, affärer samt vuxnas förväntningar och föreställningar av hur flickor och pojkar är.

Vad jag vill och försöker få fram är att jag vill att mitt barn ska bli sedd för den individ den är, inte utifrån vilket kön den har.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar